Thursday, December 14, 2006

Knäppa lärare och yttrandefriheten II

Min förra post gillades av Gudmundson. Vilket ledde till att jag idag haft ovanligt många besök, samt att samma post diskuterats, bitvis lite dumt, i gästboken. Gudmundsons, that is. Kul. På sitt sätt.

Samtidigt som jag med ena ögat följer BJK på bortaplan mot Bayer Leverkusen, det gäller fortsatt överlevnad i UEFA-cupen, skall jag försöka behandla ett par problem skolan ställs inför, med anledning av personer som tidgare nämnde datalärare. I något fall har jag kanske varit luddig, i något kanske medvetet missförstådd.

Först vill jag säga att jag är måttligt intresserad av att diskutera dessa frågor principiellt, så där coolt distanserat och argumenterande, som jag ibland upplever att man gärna gör, i bloggar och andra forum. För mig är det högst påtagliga dilemman; i takt med en allt slarvigare lärarutbildning och synbart minskat stöd för demokratiska värden i samhället, kommer jag sannolikt att allt oftare stöta på kollegor med en grumlig demokratiuppfattning. Dessa tycker jag skall utmanas.

Lyfter vi blicken ser vi hur politiskt och religiöst inspirerat våld världen över firar galenskapens triumfer. En allt mer globaliserad tillvaro gör att våld i Bagdad eller Gaza, såväl som övergrepp Guantanamo eller Arlanda, har återverkningar i den skola där jag vanligtvis arbetar.

Nåväl. Alla som arbetar i en svensk grundskola har uppdraget att arbeta för grundläggande demokratiska värden. Det är vår förbannade skyldighet att göra detta. Man kan tycka vad man vill om det, men det slås fast i läroplanen. Personligen tycker jag det är bra, eftersom jag menar att det demokratiska styrelsesättet är överlägset alla andra. Och, för att jag menar att historien visar att vi måste arbeta aktivt, i ord och handling, för att hålla demokratin levande.

(Det finns en liberal paradox i detta, att ge en politisk uppfattning en gräddfil, framför andra. Och vi skulle, för argumentationens skull, kunna se demokratin som en åsikt som alla andra. Må så vara. Den som vill ägna tid åt att dryfta detta kan söka upp ett seminarium på a-nivå i statskunskap. Jag tillåter mig hävda demokratins överlägsenhet, bara så där.)

Någon kommentar menar - slarvigt citerat - att "läraren bara skall undervisa, och inte torgföra personliga åsikter" och att den som inte respekterar den rågången skall få sparken. Jag håller naturligtvis med, samtidigt som jag önskar att det var så enkelt. Tyvärr funkar det ju inte så att Rasist-Leffe (obs fingerad person) kliver in i klassrummet och deklarerar att han tänker redogöra för sina rasistiska åsikter i syfte att övertyga eleverna så att de kommer att tycka likadant. Vi som jobbar i skolan har alla möjligheter att på ett mer sofistikerat (t ex genom val av frågeställningar, litteratur, filmer etc, eller genom hur vi responderar på våra elevers uppträdanden, hur vi väljer att behandla, eller inte behandla aktuella händelser; you name it) sätt arbeta för den ena eller den andra uppfattningen - om vi vill. Skolan kan minska risken för att det sker genom att sträva efter att anställa personal som respekterar elevernas rätt till en saklig och allsidig undervisning, samt, grundläggande demokratiska värden.

Får man vara förintelseförnekare i Kritans skola? Eller får man, om vi vill göra det svårare, som aktiva sverigedemokrater hävda att "etnisk" mångfald står i motsats till ett stabilt och fungerande samhälle? Detta är knepigt, jag kan inte tycka annat. Här närmar vi oss en mängd svåra gränsdragningsproblem, och det som var spetsfundigheter på de där seminarierna, blir högst relevanta vardagsproblem.

Jag anser att man är inne på en farlig och ofta kontraproduktiv väg när man lagstiftar mot åsikter. Jag tror att lagar som hets mot folkgrupp behövs - vi måste tilltro vårt rättssystem en förmåga att hantera gränsdragningsproblem - men att göra det olagligt att ifrågasätta historikers beskrivning av olika fenomen eller händelser, det är bara dumt. Om jag tror att ett folkmord ägt rum, men på ett annat sätt, med plus minus ett antal miljoner döda - skall jag då lagföras? Eller om jag, på grund av exempelvis en dålig skolundervisning, tror att den inte ens ägt rum - är jag då kriminell? Och skall det hindra mig från att ha vissa arbeten? Men...

...vi måste också konstatera att uppfattningar som de ovanstående inte är som vilka som helst. De existerar oftast inte i ett vacuum. Att hävda att Förintelsen inte ägt rum är inte direkt som att säga att franska revolutionen inträffade 1729, eller som att förväxla, säg Arboga och Örebro. Idén ingår i princip alltid i ett större åsiktskomplex där rasistiska åsikter och demokratiförakt är andra inslag. Och det, strider mot läroplanen.

Sverigedemokraten som hävdar att invandrare som begår brott, till skillnad från "etniska svenskar", egentligen borde utvisas, även om de har svenskt medborgarskap, tycker inte att det är så centralt att människor behandlas lika, oavsett bakgrund. Det är svårt att hävda något annat. Tror man att denne på ett bra sätt kommer att stå upp för läroplanens värden under arbetsdagen skall han naturligtvis anställas. Men det tror inte jag.

6 comments:

Erik Almqvist said...

Sverigedemokraten som hävdar att invandrare som begår brott, till skillnad från "etniska svenskar", egentligen borde utvisas, även om de har svenskt medborgarskap, tycker inte att det är så centralt att människor behandlas lika, oavsett bakgrund.
Finns det någon sverigedemokrat som tycker det? I sådana fall: vem?

Kritan said...

"I valmanifestet säger sig partiet vilja utvisa "alla utlänningar som begår grova eller upprepade brott". Enligt Joakim Larsson vill partiet även utvisa dem med svenskt medborgarskap.
- Ja, men det är tyvärr inte genomförbart. Det finns bevisligen invandrare som fått medborgarskap och som sedan begått brott. De borde inte vara här."

Från UNT 061023. Länk i posten.Men han kan ju vara felciterad.

Gudmundson said...

Jag gillar ju nästan alla dina poster. Det är rent underbart att läsa om en kväll på stan, eller ett besök hos frisören, eller att köpa vatten och om bastun, exempelvis.

Sen kan man ju tycka att det är ironiskt att du och Å sysslar med home-schooling, men det är en annan diskussion...

Inga M said...

För mig är det självklart att en lärare och rektor måste dela värdegrunden i läroplanen. I andra avseenden kan skolan få vara "smörgåsbord" men inte därvidlag.

Läste nyligen om en rektor som sa att man hade mobbning på skolan men att det inte var ett problem. För mig är det en grund för avsked. Om han nu är rätt citerad så delar han uppenbarligen inte läroplanens uppfattning om värdegrund och det är så grundläggande att han borde avskedas enligt min uppfattning. Dessutom bryter han egentligen också mot lagtexterna om mobbning så frågan är om han inte borde åtalas.

Detta är i o för sig en annan diskussion än den som Du tar upp i Ditt inlägg, men jag ville bara belysa värdegrundens betydelse för skolan i ett vidare sammanhang.

The Blogger Formerly Known as Ensamma Mamman said...

Du skriver så himla bra!! Både till innehåll och form. Jag är bitter och avundsjuk. Men det är klart, går man och drar hemma hela dagarna och inte bidrar till sveriges BNP, så har man ju båda tid och motiv...

Joakim Larsson said...

Nämen kolla. Det här hade jag missat! Nå, eftersom du ju mer eller mindre säger rent ut att undertecknad borde skiljas från läraryrket så gissar jag att det nog inte finns så mycket gemensam grund att stå på här. Jag kan dock trösta dig med att det där med yrkesförbud är någonting som redan existerar för många sverigedemokrater.