Turboröj

Slutet av terminen närmar sig och ceremonierna avlöser varandra. M och W, som har en familj till, skall snart åka hem till Sverige. Steg ett, i en fyrstegsraket avsedd att göra avskedet värdigt, var kvällens hejdåpartaj. Bland gästerna märktes de tre österrikiska prinsessorna M, F och A, med föräldrar, samt de turkamerikanska gentlemännen S och S, beledsagade av moder med vännina.

Tillsammans med M, W och N uppnåddes den kritiska massa barn som innebär immiga rutor och öronbedövande larm. Kort sagt turboröj. Röjet höll sig dock inom anvisat område, så vi som fyllt 20 fick sitta i någorlunda ro och dricka glögg, äta svensk cheddar (dyrköpt å konsulatet av representant för Istanbuls öfre svenskkoloni) och en massa annat gott.

Jag höll i fiskdammen, M och W utgjorde ett förtjusande lojt, småfnissande, men ändå välrepeterat, luciatåg; barn och vuxna strålade ikapp, och inte blev det så mycket disk heller.

Kommer att bli svårt att klara sig utan det där småfnissande luciatåget.