Gammalt, fint och modernt

"- Se så snön fnyker över vägbanan", sa han. "Vad gör snön, sa du?", sa jag. "Fnyker. Det är ett gammalt fint, skånskt verb". Dialogen utspann sig i en grön Golf GLS, på E4an, någonstans i södra Norduppland, för, gissar jag, 22 år sedan. Om fnyker verkligen är skånskt, eller fint och gammalt för den delen, vet jag inte. He sure had a way with words, pappa. Och exakt vad det betydde hajjade jag kanske inte riktigt, men jag tror att det var det snön gjorde idag, över gatan uppe vid rondellen. Fnök.

Det har blivit kallt. Jag skulle följa D halvvägs till flygplatsen, och på vägen dit ligger Istanbul Modern bra till, så det fick bli konst idag. Och där nere vid de gamla hamnmagasinen drog iskalla vindar in från Marmarasjön, och tröjan och kavajen som varit perfa i två månader nu, var med ens alldeles för klena.

Museet var fint. Turkisk konst från tidigt nittonhundratal fram till idag. Måleri, foton och typ installationer. Samt en utställning hämtad från biennalen i Venedig. Jag tyckte om det mesta. Guerilla Girls var roligast. Vi åt lunch i restaurangen med utsikt över vattnet. Gnistrande sol över den gråglittrande och irriterade sjön. Fartyg och tankers kors och tvärs, på väg in i eller ut ur Bosporen.

När jag sett D gå igenom spärrarna till metron vid Aksaray, åkte jag ensam tillbaka genom stadsdelar i blåst, sol, hagel och, som sagt, fnykande snö. Jag hade gårdagskvällens visning av The Day After Tomorrow - inköpt för 25 pix i Beşiktaş - i minnet.