Thursday, December 15, 2005

Sparka de djävlarna!

Alternativ rubrik till förra inlägget. (En bekant, verksam i mediavärlden, överraskade mig med att berätta att han stundtals läste min blogg. Som jag förstod tyckte han att Kritan är ok, men att jag borde rasa lite mer. Ok, skall försöka.)

Wednesday, December 14, 2005

Tidigare betyg?


Två av tre elever i år 9, skulle vilja att de första betygen sattes tidigare än i dag. Som det är nu får man sina kunskaper betygssatta först i år 8 vilket en majoritet alltså tycker är för sent, enligt en unbdersökning av almighty DN.

Eleverna vill veta vad "de kan" och hur "det går". Det är rimligt. Vad som däremot är orimligt är att eleverna inte tycker att de vet det idag. Det beror i sin tur på att deras lärare är för dåliga på att förmedla detta.

Ett vanligt argument för betyg är att "det säger mer än flummiga omdömen". Men omdömena skall inte vara flummiga, utan skrivna, just det, av professionella pedagoger som kan beskriva elevens kunskapsutveckling. Och dessa säger mer än de till symboler reducerade betygen. För det är, och kommer alltid att vara, det standardiserade betygssystemets svaghet; informationsinnehållet blir i praktiken litet. Eller för att dra en dålig jämförelse - tänk dig att din doktor bara fick välja en av fyra siffror för att beskriva hur du mår, när du går dit för din årliga hälsokontroll.

Ett annat, och mycket större, problem är att det är så många lärare som får fortsätta att arbeta i skolan trots att de inte vet hur det nationella betygssystemet fungerar. Det är inte alls ovanligt med lärare som sätter betyg utifrån högst personliga åsikter, och det djävliga är att ingen har guts nog att tvinga dem till bättring/be dem dra. (För den som vill veta mer om kursplaner och betygskriterier kan man titta här.)

Med detta sagt är jag absolut öppen för att låta eleverna få betyg tidigare, kanske skall man låta de enskilda skolorna bestämma när. Men som sagt - först måste lärarna bli bättre på den viktigare, kvalitativa beskrivningen av elevernas styrkor och svagheter. Annars kan de dra.


(Bilden från den i veckan visade lärarfilmen "Ole, dole, doff", av Jan Troell. Per Oscarsson söker stöd hos en kollega.)

Wednesday, December 07, 2005

En i veckan?


Otroligt lågt tempo här. Jag skäms och förstår att alla riktiga bloggare föraktar mig. Å andra sidan - hur hinner ni? Lovar dock att denna vecka publicera minst två coola inlägg. Kanske redan i morgon! Tills dess, håll tillgodo med en fin bild av Ystads Latinskola. Så vi vet lite var ribban ligger...

Friday, December 02, 2005

Flickor är så bra att de inte behöver några resurser


Hur mycket pengar en enskild skola har att röra sig med har först och främst att göra med hur många elever som går där. Till det för många kommuner sedan andra faktorer som skall åstadkomma en större likvärdighet i utfall. Man tänker sig att bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildning, ursprung samt ställning på arbetsmarknaden påverkar förutsättningarna för att deras ungar skall lyckas bra i skolan. Kan få föräldrar hjälpa sina barn med läxorna behövs det mer lärare i skolan, typ. Det är nog riktigt, om vi i liberal anda vill arbeta för att ge människor lika förutsättningar att lyckas i sina liv.

Till detta har nu Uppsala kommun fogat variabeln "kön". Man tänker så här; eftersom killar är bråkigare och får sämre resultat i skolan, är det svårare att nå bra resultat på skolor med mycket killar. Alltså skall de ha mer resurser.

Malin Siwe skrev i lördags om detta. Hon tycker det är utmärkt. Please, läs länken. Jag tycker det är befängt.

Att det i dag är vanligt med en könsfördelning på 60-40 på skolorna är en effekt av att det på allt för många skolor råder en kultur som utmärks av dåliga skolresultat, bråk och stök i klassrum, hot och våld i korridorer samt vandalisering och dåligt språkbruk.

Siwe menar att om pojkar klarar sig sämre skall de ha mer pengar, på samma sätt, och av samma skäl, som t ex barn till invandrare. Men här blandar hon ihop korten. I det senare fallet handlar det om förutsättningar så att säga fastlagda innan skolan kommer in i bilden. Det gäller förvisso kön också, men att tro att det är det som determinerar killar att röja och misslyckas är dumt. Det är tyvärr så, menar jag, att det är bl a skolans sätt att bemöta pojkar respektive flickor som leder till detta.

Anledningen till att flickor lämnar de bråkiga skolorna och pojkarna blir kvar är ju att flickorna känner att de inte trivs och utvecklas där medan pojkarna, tja... killarna regerar dessa skolor. Då skall vi naturligtvis inte ge mer till skolor som tappar flickor, utan tvärtom, belöna dem som får dem att vilja vara kvar. Det skulle såklart kunna leda till att flickornas reslutat blev ännu mycket bättre än pojkarnas, och tänk att jag tror att den skillnaden skulle vara en ganska exakt motsvarighet till hur mycket möda man lägger ned på att lära sig saker i skolan. Vilket skulle kunna vara ett huvudprojekt.

Att flickorna drar för att de inte trivs är för övrigt bara ett antagande. Om de mår dåligt gör det hur som helst inte Siwe så mycket, skolans uppgift är ju inte att hålla eleverna på gott humör.

Thursday, November 24, 2005

Anonymiteter


Har funderat på om man skulle sluta vara anonym, men kommit fram till att jag då inte kan vara särskilt konkret om mina egna erfarenheter, eftersom det skulle kunna vara jobbigt för elever eller kollegor. Se detta som ett löfte om att jag skall försöka bli lite mer konkret. Känns helt ok att bjussa på en bild, dock.

Teknikaliteter

För mig framstår det som ologiskt att mina inlägg publiceras under pseudonymen "Rektor" när jag omtalar mig själv som "Kritan" i presentationen högst upp. Har försökt hajja hur man ändrar detta, så att det står Kritan överallt. Vet någon?

Tuesday, November 22, 2005

Skall vi behöva lära dem läsa nu oxå?


"De uppgifter skolan förväntas utföra blir allt fler. Eleverna skall fostras till att omfatta värden som demokrati, miljöhänsyn, fred och rättvisa. Vidare skall de bli kreativa och ansvarsfulla individer med goda kunskaper om det omgivande samhället, dess kulturarv och dess framtidsutsikter. Men det stannar inte här. Det är också skolans ansvar att barnen inte blir feta, tittar för mycket på tv eller, i flickornas fall, bär minikjolar. Vackert så. Detta måste få vara skolans viktigaste uppgifter. Ansvaret för att lära sig läsa, skriva eller räkna måste dock även i fortsättningen vila på det enskilda barnet, eller dess föräldrar."

Eller?

Läsning II

Eeehh... Förlåt. Det var visst igår man kunde sms:a in sina åsikter om läs(o)förmågan till Expressen. Idag verkar det inte funka. Kanske för att de idag intervjuar, Madeleine Ellvin, en lärare som menar att de bristande kunskaperna har sin grund bland annat i att "sms-språket" tagit över...

Bonusmaterial! Bil-Jesus!



I saw the light! Eller the lights, snarare. Och det är en bilförsäljare och hans försäljningschef, som nu, efter lite telefonsamtal hit och dit, visat sig extremt goda och bjussar på "nya", runda fälgar till vinterhjulen! Utan extra kostnad för oss! När de tänkt efter lite blev vi överens. Visste väl att bilhandeln är full av killar med hjärtat på rätta stället. Puss, puss.

Kan de inte läsa?


Expressen kör just nu en artikelserie om den dåliga läskunnigheten bland svenska skolbarn. Varken siffror eler tendenser är nya och inte heller de tänkbara förklaringarna. Expressen vill att vi läsare skall sms:a in vår syn på frågan. Däri kanske en del av problematiken står att finna; inget kan vara så komplicerat att det kräver en formulering längre än den som ryms i ett sms.

Barbro Hedwall, DN, avslutar en i sammanhanget oändligt lång - och bitvis klok - tyckarspalt med den kärnfulla vet-jävla-hut-formuleringen: "Nej, den enda förklaringen till att barn läser sämre är att vuxensamhället abdikerat. Det är en skam, inget annat. "

Vuxensamhällets abdikation är ett modebegrepp som även jag använt lite så där småslarvigt på kafferasten - frågan är hur alternativet ser ut. Under vilka/vems fanor samlas vi i La resistance? (Pardon my french, skall säkert vara nån grav eller akut pryttel där.) Är det Kapten Adjunkt som samlar styrkorna och strider för att alla elever skall läsa åtministone tio klassiker från listan "Tio klassiker", sammanställd av Kapten Adjunkt. Eller är det Jeans-Jens som är nöjd om "ungarna" (Jeans-Jens menar då killarna) läser Bengt-Åke Cras hockeyböcker? Vilket som kan nog funka, om du frågar mig, men det känns som att Barbro har en viss dragning till Kaptenens lista...

Så varför läser man så lite i skolan? Följande krävs - här är listan!

1. Engagerade och bildade lärare som själva läser. Överlåter vi undervisningen åt nyutbildade lärare som själva mest läser manualen till X-box (jo, de finns, jag har mött dem!) eller erfarna lärare bittrare än Angostura så kan man nog tänka sig att läsupplevelsen inte blir så omvälvande. Kunniga lärare som trivs på jobbet alltså, börja där, Gud.

2. Böcker på skolorna - fungerande skolbibliotek. Det fiffiga med dem är, ur besparingssynpunkt, att man kan lägga ner dem varje gång det ser kärvt ut, och starta upp dem när det ser lite bättre ut. Fiffigt för att detta inte påverkar lärartäthet eller läromedelsanslag som brukar användas som mått skolans resurser. Lite mindre fiffigt eftersom det då blir lögn i helvete att hålla ordning på skolans bokbestånd. Och efter ett år står man där med en härlig röra och klassuppsättningar omfattande totalt fyra ex av Den allvarsamma leken. Så - biliotek OCH biliotekarier, marsch pannkaka!

3. Lugn och ro. I skolan. Hemma. Tid att läsa. Och här är det tvivelsutan vuxenvärlden som skall ta ett ansvar. Inte en nattning utan en bok, vare sig du nattar dina barn, andras barn eller dig själv.

4. Och här skulle jag vilja skriva något mindre högstämt, för balansens skull, men det kommer en annan gång. Tipsar i stället om Lifsens rot av Sara Lidman, se bild. Kommen till sidan 12 är jag redan golvad.

Thursday, November 17, 2005

Bonusmaterial*! Telefonmusik - guds hämnd?


Sitter just nu och väntar på att någon människa på MRF skall svara; grejen är att jag hoppas på hjälp att klämma en lokal bilhandlare hårt på skrotum eftersom man skändligen lurat på mig värdelösa lättmetallfälgar. Hursom - i luren spelas någon slags pianodominerad lättfunk (smaka på det ordet - lättfunk) och jag slås än en gång av vilken terror detta är - att inte bara tvingas vänta, utan dessutom få jobbig muzak i öronen. På pluskontot denna gång var att vi slapp "äntligen hemma-gitarr", samt att Dan Olsson på MRF var en mycket trevlig prick. Kampen går vidare!




* Under rubriken Bonusmaterial kanske man då och då får läsa lite skolfrämmande snicksnack. Bara för att.

Wednesday, November 16, 2005

Behåll timplanen - tills vidare

Timplanen, som reglerar hur många timmars undervisning skolan är skyldig att erbjuda eleverna från ettan till nian, bör avskaffas, föreslår timplanedelegationen i sitt slutbetänkande till regeringen. Sedan 1994 är skolan målstyrd och timplanen är kan därför betraktas som en både gammaldags och obsolet företeelse.

Det borde egentligen vara självklart att skolan, i stället för att garantera att varje elev fått 1490 timmar undervisning i svenska, garanterar att ungen kan läsa och skriva, samt i övrigt har tillräckliga kunskaper när hon eller han går ut nian. För att dra en lika bra som dålig jämförelse; om du ska lämna in din cykel som fått punktering, går du till en reparatör som garanterar att slangarna är hela när du hämtar hojjen. En cykelhandlare som säger att "Njaae, om den läcker eller inte kan jag inte uttala mig om, men Uffe har jobbat med den i exakt femton minuter. Det gör vi alltid. Lovar!" Det fina med en målstyrd skola är ju att man koncenterar sig på vad man vill uppnå, precis som att man vill att cykelhandlaren, ja, ni hajjar...

Frid och fröjd rådde om denna verklighet även gällde skolan. Erfarenheten visar dock att så fort de lokala skolpolitikerna lämnas fria att efter eget gottfinnande besluta om hur resurser skall fördelas väljer man den billigaste vägen. Skrivningar som att "kommunen ansvarar för att elever med behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver" betyder i praktiken ingenting. Därför tror jag att timplanens avskaffande kommer att öppna för just den slags gummibandsfilosofi som underlättar billiga lösningar; eftersom vi inte har råd att anställa behöriga NO-lärare så kapar vi lite i den ändan och ökar istället fritidspedagogen Hasses gympatimmar - alla gillar väl brännboll?

"Men - det är ju inte alls det som är meningen!", utropar de nytänkande avskaffarentusiasterna. "Det här gör vi ju för att öka möjligheten för varje elev att nå målen; du läser ju betänkandet som fan läser bibeln!" Nej, jag läser betänkandet som kommunala beslutsfattare läser styrdokument. Vad som är "meningen" är sällan så intressant i det läget.

Coming up...


För att sätta press på mig själv flaggar jag här för kommande inlägg:

Slopad timplan - tjena

Franska förorter freakar - den svenska skolans fel?

...och...

De tio vanligaste myterna i svensk skoldebatt - halva listan!


Bilden föreställer The Funk Brothers - the Heartbeat of Motown, koppling till kommande ämnen är oklar

Wednesday, November 02, 2005

Individuella utvecklingsplaner

Jag fnissade åt att skolministern ville få det till att man istället för nationella prov i trean, som han ju helst ville ha, beslutade om indviduella utvecklingsplaner från första skolåret. Detta är alltså ingen nyhet - låt vara att förordningen träder i kraft först vid årskiftet - utan något som ansvarsfulla skolor arbetat med sedan länge. Att man nu inför en "tydligare skrivning", som det heter på politisk nusvenska, beror på att många tidigare slarvat, och det är inget som sossekongressen i Malmö infört.

Tuesday, November 01, 2005

Kongressbeslut - so far

Nu har de kommir i gång ordentligt på s-kongressen. Här följer några beslutsreferat från Aktuellt i politikens hemsida, med Kritans kommentarer efter.

Bättre uppföljning och stöd
Kongressen 051031

Kongressen avvisade efter votering med röstsiffrorna 176 mot 157 förslaget att införa nationella prov från tredje klass. Däremot ska varje elev redan i första klass få en individuell utvecklingsplan som utvärderar och följer upp den enskilde elevens utveckling tillsammans med lärare och föräldrar.

Hoppsan - torsk för ministern! Inte bra, se tidigare inlägg (Baylans tal). Den andra meningen är härligt sossekomisk - de individuella utvecklingsplanerna finns redan, och om de inte är verklighet överallt så beror det på bristande implementeringsvilja. Men ta gärna tag i det!


Stärkt etableringskontroll av friskolor
Kongressen 051031

Socialdemokraterna beslutade efter en lång debatt på kongressen att kommunernas inflytande vid etablering av friskolor ska förstärkas väsentligt. Segregationsrisker ska särskilt beaktas när en fristående skola ska godkännas.

Ja, friskolefrågan innehåller frågor som måste beaktas, men det är direkt knäppt att låta kommunerna avgöra om deras verksamhet skall få konkurrens; det låter Nordkorea. Segregationsargumentet bygger på att om man tillåter friskolor (eller ett fritt skolval överhuvudtaget egentligen) kommer resursstarka hem att välja bort "dåliga förortsskolor" till förmån för "bra skolor" någon annastans. Då jag själv arbetar i en förortsskola har jag sett att detta är ett reellt problem. Men lösningen är självklart inte att låta min skolfientliga kommun strypa konkurrensen, utan måste vara att min skola skall bli en bättre och tryggare arbetsplats för elever och vuxna.


Inga måltidsavgifter i skolan
Kongressen 051031

Partikongressen beslutade att i de politiska riktlinjerna skriva in att skolan ska vara avgiftsfri och att möjligheten att ta ut avgifter för skolmåltider i gymnasiet ska avskaffas.

Vet inte riktigt vad jag tycker om detta...

Fler män i barnomsorgen
Kongressen 051031

På ett förslag från Anders Carlberg, Stockholm, beslutade kongressen att i de politiska riktlinjerna på avsnittet om skol- och utbildningsfrågor framföra krav om fler män inom barnomsorgen.

Vad skall dessa män uträtta? Bara stå där eller? Eller skall de brottas och "brôta" som nåt pucko till personalchef på västkusten uttryckte det härförleden?* Problemet är inte att det saknas män i barnomsorgen. Vi skall arbeta för att få fler kompetenta medarbetare där; killar skall inte ha någon gräddfil in i verksamheten! Bedrövligt att oreflekterat besluta sådant här.

Bilden föreställer Anders C, förmodligen i brôtartagen.

* "Män spelar en väldigt viktig roll genom att kunna brottas omkring och brôta med pojkarna som kanske inte har någon pappa hemma." Håkan Kragnert, personalchef, Uddevalla

Monday, October 31, 2005

De galna friskolorna

DNs debattsida skriver idag den friskolevänlige Jan Björklund (som så sjukt gärna vill bli skolminister) tillsammans med tre partikollegor en artikel, där de ger sin syn på hur "hotet från de religiösa friskolorna" skall bemötas. Det är livsviktigt för folkpartisterna att ge sig ut i frågans snålblåst, men de gör det lätt för sig. Det är lätt att tala om "farliga religiösa friskolor" och frammana bilder av religiösa fanatiker som talar arabiska och rullar med ögonen (det är ju dessa de främst menar) eller Livets Ord-anhängare, som agar och kavlar ut Bibelns skapelseberättelser över lärjungarna, men frågan är ju snårigare än så.

Så här ser det praktiska problemet ut: Hur kan vi identifiera en skola som kränker elevernas rätt till en fostran och utbildning byggd på demokratiska värderingar? Vi kan, tror jag, inte räkna med att dessa skolor ger sig till känna frivilligt, så att säga, så vi får väl försöka undersöka frågan på något annat sätt. En metod skulle ju kunna vara att granska de dokument som en skola har för beskriva sin grundsyn. Tyvärr är det sällan som man skriver att syftet t ex är att "fostra elever som vänder demokratin ryggen, som kränker kvinnor och som inte är främmande för att ta till våld för att nå sina syften".

Så då får vi väl dra in bidragen för alla skolor med någon religiös koppling. Men är folkpartisterna beredda att stänga t ex katolskt inspirerade skolor? Och hur gör man med waldorfskolorna som ju bygger på antroposofin, en i många stycken minst sagt knasig lära? Självklart vill man inte åt skolor som "fungerar bra", kan jag tänka mig att de säger - dvs om eleverna blir trygga och kunniga demokrater så spelar det inte så stor roll om dokumenten innehåller en del mumbo-jumbo.

OK, men då försöker vi utröna hur skolan fungerar i verkligheten - och problemet med det är ju att det inte är så lätt för ett gäng skolverksinspektörer att klä ut sig till högstadieungdomar och glida in på biologilektionen. Det djävliga är ju som sagt att "de farliga skolorna" kanske gör sig till när de får besök. Och frågar man eleverna, eller föräldrarna, om undervisningen så ljuger väl de också. De har ju blivit indoktrinerade - vilket skulle bevisas.

Men skulle man inte kunna testa elevernas kunskaper om t ex utvecklingsläran, Sveriges grundlagar eller lagstiftningen gällande barnmisshandel? Jo, det skulle man naturligtvis kunna göra; men de "hjärntvättade eleverna" kanske har kunskaperna intellektuellt, även om de inte står för idéerna innerst inne. Nä, men det kan vi ju aldrig veta, och det har vi heller ingen rätt att lägga oss i. (Och frågan är hur elever från kommunala skolor skulle stå sig i den konkurrensen. Det är nog inte så djäkla självklart. )

OK, så vad göra? Jag tror att det är dags att lagstifta om en lärarlegitimation. En sådan erhåller man genom att genomgå en godkänd lärarutbildning, och den skall vara värd namnet, och sedan får man göra någon slags slutpraktik, varefter man får sin legitmation. Redan verksamma lärare får avlägga några nya prov - det räcker inte att man har koll på Lgr -80. (Det här kommer vi att skriva mer om...) Sedan skulle man kunna villkora bidragen utifrån hur kollegiet ser ut; är den pedagogiska personalen inte lärare i lagens mening, är det heller ingen skola - sålunda skall inga bidrag utgå. Och hoppsan - här får den kommunala skolan plötsligt anledning att se över sin personal...

Inser nu att jag är lite för trött för att få ihop detta... Är mao inte ett dugg bättre en den där arge Björklund. Fan oxå.

Baylans tal till kongressen

Får vänta lite med folkpartisterna och de religiösa friskolorna, men jag kan redan nu avslöja att jag håller med dem om att det gäller att ta bort farliga religiösa friskolor som agar barn och inte omfattar demokratiska värden. Som om inte alla tycker så. Det är ju näppeligen där svårigheterna ligger, men som sagt, jag återkommer... Hade ju varit intressant med något annat än en medhårsstrykande uppsättning floskler, dock. Som sagt, snart på en blogg nära dig.

OK, för en stund sedan såg jag skolministern i Aktuellt. Det mest "sensationella" i hans tal till kongressen var att han vill införa nationella prov i år 3, att lägga till de som idag genomförs i år 5 och 9, i de tre "kärnämnena" matte, svenska och engelska. Baylans motiv var att då skulle man tidigt upptäcka de som riskerar att inte nå målen, och denna argumentation är långt mer intressant än förslaget som sådant, mer om detta längre ner. Kongressen hade, när detta skrivs, inte fattat beslut ännu, men Ibrahim fick kämpa i motvind då många partikamrater menade att nioåringar knäcks om deras kunskaper testas nationellt.

Jag tror att det är en utmärkt idé att genomföra nationella prov i trean, om inte redan i tvåan. Men fokus vid utvärderingen av resultaten skall inte ligga på eleven, utan på skolan och huvudmannen. Det är dessa aktörer som behöver granskas i detta tidiga skede. Pang! på fingrarna på skolor och kommuner som anställer dålig personal, som struntar i elever med särskilda behov och som negligerar vikten av trygghet och arbetsro i klassrummet. Att som Baylan tycks tro, att det krävs nationella prov för att en kompetent lärare skall se att en enskild elev uppvisar stora kunskapsbrister är bara dumt.

Att tro att barn och unga med automatik "knäcks" eller får dåligt själförtroende om deras kunskaper testas och befinns vara otillräckliga stämmer i och för sig inte heller. I en trygg miljö och omgivna av skickliga pedagoger har barn en stor vilja att upptäcka och få ord på sina svårigheter - det är ju det som krävs för att kunna besegra dem. Barn testas kontinuerligt i de flesta skolor, och huruvida ett visst test också genomförs i resten av riket är knappast stressande i sig. Men som sagt, det är i första hand den vid ett givet tillfälle rådande skolpolitikens praktik som behöver testas.

Saturday, October 29, 2005

Vad pysslar skolverket med?

Idag skriver DN att Skolverket sitter och trycker på en rapport om friskolor. Rapporten visar att en skolas kvalitet inte avgörs av huruvida den är kommunal eller en friskola, och skulle egentligen varit klar i maj. Kritiker kopplar "förseningen" till s-kongressen som rullar igång nu, en kongress som, vid fortsatt socialdemokratiskt styre, kan ha ett avgörande inflytande på den svenska skolans framtid. Skolverket drog tidigare i år tillbaka en rapport som bland annat tycktes visa att friskolor är mer kostnadseffektiva än de kommunala skolorna. Den gången hade rapporten kritiserats av skolministern, som senare prickades i KU för detta.

Det förefaller onekligen som om Skolverket vill vara försiktiga med att publicera rapporter som gynnar en friskolevänlig opinion. Och då måste man fråga sig vilka intressen myndigheten företräder; elevernas, eller det stora åsiktskonglomerat, som alltid, oavsett verklighet hävdar att kommunalt är bra och fritt är dåligt.

Friskolor får i debatten allt som oftast representeras av antingen muslimska varianter där man slår barnen, kristna diton med kreationistisk grundsyn, eller typ Lundsberg, däv man fåv betala multum föv att slippa avbetavpacket. Den kommunala skolan, där ju Kritan är verksam, kommer skrämmande lätt undan med en vardag som de facto accepterar mobbning, sexism, uråldriga läromedel, vandalism och där det hör till ordningen att elever med särskilda behov inte får det stöd de har rätt till.

Vi måste flytta diskussione från att handla om huvudmannaskap till sådant som verkligen avgör en skolas kvalitet; ledarskap och pedagogisk kompetens. Här skulle Skolverket kunna vara utvecklingen behjälplig.















Ibbe, kille bland killar, behöver hjälp.

Friday, October 28, 2005

Härlig kille


Sveriges skolminister, Ibrahim Baylan, mitt i verkligheten. Han räds varken kepsar eller pannband, och leendet avslöjar en lite mjuktuff kille full av spännande tänk kring det här med kids, skola och framtiden.

Keep up the good work, Ibbe!