Sunday, April 25, 2010

Hamsi

Det är den här lilla fisken; hamsi, som de säger här. Tydligen samma sak som ansjovis. Första vändan vi var här köpte vi till sist inlagd på Kılıçoğlus livs. Den gjorde sig fint på det svensk-turkiska julbordet; dels som "allmänsill", dels i gubbröran. Inte sensationellt på något sätt, men bra.

Men, förra söndagen blev jag som sagt bjuden på nyfångad, nystekt, nere vid vattnet och det var så gott att jag har tänkt på de där små firrarna hela veckan. På marknaden igår köpte jag därför ett halvt kilo. Jag frågade hur man skulle gå till väga (jag är till vardags ingen fisk-kille när det gäller infångande, handhavande eller beredning, kan jag lugnt säga) och jag fick en kort och tydlig demonstration av rensningsförfarandet.

Jag frös in den över natten eftersom vi saknade gas igår, men idag fick den bli middag. Rensningen är en baggis, man bryter av huvudet, och då åker resten av innanmätet med. Jag lyxade och tog bort ryggbenet oxå, men det är jag inte helt säker på att man behöver egentligen. Efter att ha panerat i vetemjöl, salt och peppar la jag de små gynnarna i pannan där jag hettat upp smör och olja.

Galet gott. Små, spänstiga, nästan krispiga. Till det färskpotatis, en sås på majonäs, yoghurt och senap, samt en tomatsallad med mynta och persilja. Plura och Mauro hade lagt ner verksamheten om de varit i närheten. Så bra blev det. Och då behöll jag ändå tröjan på.

Det kommer att bli mycket Hamsi de närmaste veckorna.

Wednesday, April 21, 2010

Kurdisk kultur











Studentföreningen för Kurdisk litteratur ordnar olika aktiviteterMeydan, den stora gräsmatta som är universitetets centrum, under ett par dagar denna vecka.
Igår pratade jag med några av de kurdiska studenterna vid bokbordet om hur de ser på situationen för närvarande, vad de tror om AKP och utvecklingen framöver. Ingen vågar riktigt lita på att Erdoğans regering verkligen vill ge kurderna fulla politiska och kulturella rättigheter. Samtidigt ser många inte något bättre alternativ just nu. Barn åtalas med hjälp av teorroristlagstiftningen, massor av kurdiska politiker sitter fängslade och DTP är förbjudet. Åsikterna går isär huruvida regeringen stöder förtrycket av kurderna, eller om det är åklagarna som kör sitt eget race.
De jag talar med hoppas att Turkiet skall komma med i EU, eftersom det kommer att tvinga staten till en rättfärdig minoritetspolitik. Det är något vi alla borde stödja.
Ikväll var det en konsert med kurdisk musik. En instrumentalist spelade en slags träblåsflöjt, som jag via Wikipedia identifierar som en Quernete. Han är oerhört skicklig, och han ömsom följer, ömsom driver på de fyra sångarna, som turas om att sjunga fram berättelserna. Starka röster, kraftiga vibraton. Det är vackert, suggestivt och sentimentalt. Jag ser en ung man ta upp en näsduk och stryka bort tårar som trillar ner för kinden. Konserten pågår i en dryg timme. Mina små filmklipp gör inte musiken rättvisa, men du får en idé om hur det låter i alla fall.
Konserten var gratis. Nu skall jag sätta in lite pengar till Amnesty.

Fem år

Igår fyllde han fem.

Nattradion då vi tog taxin till Akademiska, första gången jag hörde Elegi. Och så var vi där. Timmarna, minutrarna och sekunderna. Ögonblicket. Allt det nya, skräckblandade och jublande roliga. Vilket äventyr.

Dagen efter köpte jag skivan. Varje gång jag hör Elegi är jag tillbaka i den där taxin.

Grattis gubb-lubb!


På bilden framför huvudpersonen en multi-performance-act illustrerande femårspresenterna bollen, Beşiktaştröjan samt de blinkande dojjorna.

Grekland tur och retur

för tre år sedan var det mycket krångligare. Nu slapp vi övernatta - glass och kaffe på ett gudsförgätet etablissement i den sömniga gränsbyn, sedan promenerade vi tillbaka över gränsen där taxin väntade. 40 minuter i den Europeiska Unionen och 90 nya dagars turistvisum till N och W. Lite strul kring själva resan upp till Edirne dock, förträffligt skildrat av den likaledes förträfflige W.

Tuesday, April 20, 2010

Sunday, April 18, 2010

Bosporen del 73





Bilderna är i fel ordning. Eller kanske postmodernt arrangerade. Nåväl, om man vill fiska kan man hyra don av kvinnan ovanför. Sedan är det bara att sätta igång. Någon gång skall jag försöka. Herrarna på den översta bilden hade med sig gasolkök och bjöd mig på nystekt
hamsi i vårsolen. Smakade underbart. Det är kanske så jag skall försörja mig när jag flyttar hit för gott.

Praktik



Idag hade lärarstudenter förevisning av en massa projekt de jobbat med när de varit på praktik. Vi från LSSoFA suger åt oss ideer att genomföra denna vecka då vi ändå tänkt jobba lite mer praktiskt på eftermiddagarna. De i blå t-shirts är lärarstudenter och följaktligen blivande kollegor. Kolay Gelsin!

Paus



När vi går upp till affären stannar vi till här nån minut. Kan vara Istanbuls vackraste utsikt. På kvällarna sitter här ofta studenter och pratar. Någon dricker öl; innanför grindarna och egentligen förbjudet, men platsen är en etablerad frizon. Här kan man nog sitta ganska bra när man precis har blivit kär.
På dagarna ligger ofta nån hund lite lojt och degar i skuggan av trädet. En dag gick jag och N över kanten på en farofylld expedition. Efter ett hundratal branta meter fick vi vända. Matsäcken smakade fint när vi kom upp igen.

Derby


Om två timmar vet vi vem av pojkarna som skålar i Cola Turka, och vem som går deppig till sängs.

Sunday, April 11, 2010

Två veckor

Det får bli lite rapsodiskt.
Vi har haft besök. M, M, H och L var här under påsklovet. Mycket trevligt och kul för killarna att få ha jämnåriga kompisar på besök. Och för oss! Långa sittningar på kvällarna med bra samtal, och goda drycker. Vi tog dem till Kadiköy och maten på Çiya. Där blir det bara bättre och bättre. På måndagen for vi upp till Svarta Havet. Badorten på dekis. Nästan öde. Rofyllt och vemodsvackert.

Jag och M gick på Hamam. Tredje gången för mig. Fortfarande bra, men jag stör mig på proceduren när man skall lämna dricks. Men det är en anteckning i marginalen. Det är en stor upplevelse. Galatasaray Hamam. Etablerat 1481.

M övertygar oss om att vi skall höra Courtney Pine på Babylon. Jag kan så lite om jazz, och någonstans tycker jag mig ha uppfattat att herr Pine är svår. Jag vill att M skall lova att det inte är "skrik och bröt-jazz där alla spelar olika låtar samtidigt", men M lovar ingenting. Han säger att det är bra. Att det är modernt. Att det kan vara svårt. Men bra.

Det var bra. Oerhört bra. En bit in i andra låten skrämmer Courtney Pine visserligen nästan livet ur gubbrocksgubben när han i fyra minuter får saxofonen att låta som när ett elakt barn långsamt släpper luften ur en ballong. Men det är nog mest för att skrämmas lite. I övrigt är det underbart bra.

Konserten bygger på senaste skivan Transition in Tradition (En hommage à Sidney Bechet), och den köper jag förstås efter konserten. En spännande mix av karibiskt, Louisiana, skrik och bröt, reggae och soul. Fantatstiskt band. Har ni Spotify, kanske ni kan lyssna. Eller här på hans hemsida. Le Matin Est Noire. Bor ni i Belgien är han i Liege den 7 maj. Till Stockholm kommer han den 11 juni.

Spotify, ja. När jag äntligen skulle installera en av alla de där gratislicenserna som snälla kompisar mejlat koder till så visar det sig att det inte fungerar här borta. Men jag gnäller inte. Webradio är bra det med. Jango heter en variant som jag använder och som man slipper logga in på eller ha licens till, men där man ändå kan bestämma vilka artister som skall vara med, om ni hajjar.

BJK spelar noll-noll två matcher i rad och därmed är nog mästerskapet borta. Igår såg vi matchen mot Trabzonspor på café eftersom biljettpriserna plötsligt dubblats. Nu får det kanske bli gröt och makaroner om det skall bli fler matcher. För det skall det.

Det blir spännande att se vilka som kommer att ha bilaterala (trilaterala?) möten i Washington nu i början av veckan. Rykten och dementier, men möjligen vågar man hoppas på att försoningsprocessen tar fart igen. Det vore verkligen något att hoppas på.

Jag fick tillbaka mitt första prov i turkiska. Mycket nöjd. Och på marknaden igår sa jag klockrena oneliners såsom "Goddag Herr Murat, idag vill jag ha femton ägg, inget mer, för vi har många ägg hemma", respektive "Laxen skall vara till soppa". Och jag fick vad jag ville. Coolt va?

Ni vet var jag bor

Följ träden horisont. Kanske en halv centimeter till vänster om det vänstra tornet. En mycket liten vit plupp med knappt skönjbart taktegel. Det är där.

Svarta havet