Vi har haft besök. M, M, H och L var här under påsklovet. Mycket trevligt och kul för killarna att få ha jämnåriga kompisar på besök. Och för oss! Långa sittningar på kvällarna med bra samtal, och goda drycker. Vi tog dem till Kadiköy och maten på Çiya. Där blir det bara bättre och bättre. På måndagen for vi upp till Svarta Havet. Badorten på dekis. Nästan öde. Rofyllt och vemodsvackert.
Jag och M gick på Hamam. Tredje gången för mig. Fortfarande bra, men jag stör mig på proceduren när man skall lämna dricks. Men det är en anteckning i marginalen. Det är en stor upplevelse. Galatasaray Hamam. Etablerat 1481.
M övertygar oss om att vi skall höra Courtney Pine på Babylon. Jag kan så lite om jazz, och någonstans tycker jag mig ha uppfattat att herr Pine är svår. Jag vill att M skall lova att det inte är "skrik och bröt-jazz där alla spelar olika låtar samtidigt", men M lovar ingenting. Han säger att det är bra. Att det är modernt. Att det kan vara svårt. Men bra.
Det var bra. Oerhört bra. En bit in i andra låten skrämmer Courtney Pine visserligen nästan livet ur gubbrocksgubben när han i fyra minuter får saxofonen att låta som när ett elakt barn långsamt släpper luften ur en ballong. Men det är nog mest för att skrämmas lite. I övrigt är det underbart bra.
Konserten bygger på senaste skivan Transition in Tradition (En hommage à Sidney Bechet), och den köper jag förstås efter konserten. En spännande mix av karibiskt, Louisiana, skrik och bröt, reggae och soul. Fantatstiskt band. Har ni Spotify, kanske ni kan lyssna. Eller här på hans hemsida. Le Matin Est Noire. Bor ni i Belgien är han i Liege den 7 maj. Till Stockholm kommer han den 11 juni.
Spotify, ja. När jag äntligen skulle installera en av alla de där gratislicenserna som snälla kompisar mejlat koder till så visar det sig att det inte fungerar här borta. Men jag gnäller inte. Webradio är bra det med. Jango heter en variant som jag använder och som man slipper logga in på eller ha licens till, men där man ändå kan bestämma vilka artister som skall vara med, om ni hajjar.
BJK spelar noll-noll två matcher i rad och därmed är nog mästerskapet borta. Igår såg vi matchen mot Trabzonspor på café eftersom biljettpriserna plötsligt dubblats. Nu får det kanske bli gröt och makaroner om det skall bli fler matcher. För det skall det.
Det blir spännande att se vilka som kommer att ha bilaterala (trilaterala?) möten i Washington nu i början av veckan. Rykten och dementier, men möjligen vågar man hoppas på att försoningsprocessen tar fart igen. Det vore verkligen något att hoppas på.
Jag fick tillbaka mitt första prov i turkiska. Mycket nöjd. Och på marknaden igår sa jag klockrena oneliners såsom "Goddag Herr Murat, idag vill jag ha femton ägg, inget mer, för vi har många ägg hemma", respektive "Laxen skall vara till soppa". Och jag fick vad jag ville. Coolt va?
1 comment:
Oerhört coolt. Ser fram emot att bli impad på plats också!
Post a Comment