Monday, October 31, 2005

De galna friskolorna

DNs debattsida skriver idag den friskolevänlige Jan Björklund (som så sjukt gärna vill bli skolminister) tillsammans med tre partikollegor en artikel, där de ger sin syn på hur "hotet från de religiösa friskolorna" skall bemötas. Det är livsviktigt för folkpartisterna att ge sig ut i frågans snålblåst, men de gör det lätt för sig. Det är lätt att tala om "farliga religiösa friskolor" och frammana bilder av religiösa fanatiker som talar arabiska och rullar med ögonen (det är ju dessa de främst menar) eller Livets Ord-anhängare, som agar och kavlar ut Bibelns skapelseberättelser över lärjungarna, men frågan är ju snårigare än så.

Så här ser det praktiska problemet ut: Hur kan vi identifiera en skola som kränker elevernas rätt till en fostran och utbildning byggd på demokratiska värderingar? Vi kan, tror jag, inte räkna med att dessa skolor ger sig till känna frivilligt, så att säga, så vi får väl försöka undersöka frågan på något annat sätt. En metod skulle ju kunna vara att granska de dokument som en skola har för beskriva sin grundsyn. Tyvärr är det sällan som man skriver att syftet t ex är att "fostra elever som vänder demokratin ryggen, som kränker kvinnor och som inte är främmande för att ta till våld för att nå sina syften".

Så då får vi väl dra in bidragen för alla skolor med någon religiös koppling. Men är folkpartisterna beredda att stänga t ex katolskt inspirerade skolor? Och hur gör man med waldorfskolorna som ju bygger på antroposofin, en i många stycken minst sagt knasig lära? Självklart vill man inte åt skolor som "fungerar bra", kan jag tänka mig att de säger - dvs om eleverna blir trygga och kunniga demokrater så spelar det inte så stor roll om dokumenten innehåller en del mumbo-jumbo.

OK, men då försöker vi utröna hur skolan fungerar i verkligheten - och problemet med det är ju att det inte är så lätt för ett gäng skolverksinspektörer att klä ut sig till högstadieungdomar och glida in på biologilektionen. Det djävliga är ju som sagt att "de farliga skolorna" kanske gör sig till när de får besök. Och frågar man eleverna, eller föräldrarna, om undervisningen så ljuger väl de också. De har ju blivit indoktrinerade - vilket skulle bevisas.

Men skulle man inte kunna testa elevernas kunskaper om t ex utvecklingsläran, Sveriges grundlagar eller lagstiftningen gällande barnmisshandel? Jo, det skulle man naturligtvis kunna göra; men de "hjärntvättade eleverna" kanske har kunskaperna intellektuellt, även om de inte står för idéerna innerst inne. Nä, men det kan vi ju aldrig veta, och det har vi heller ingen rätt att lägga oss i. (Och frågan är hur elever från kommunala skolor skulle stå sig i den konkurrensen. Det är nog inte så djäkla självklart. )

OK, så vad göra? Jag tror att det är dags att lagstifta om en lärarlegitimation. En sådan erhåller man genom att genomgå en godkänd lärarutbildning, och den skall vara värd namnet, och sedan får man göra någon slags slutpraktik, varefter man får sin legitmation. Redan verksamma lärare får avlägga några nya prov - det räcker inte att man har koll på Lgr -80. (Det här kommer vi att skriva mer om...) Sedan skulle man kunna villkora bidragen utifrån hur kollegiet ser ut; är den pedagogiska personalen inte lärare i lagens mening, är det heller ingen skola - sålunda skall inga bidrag utgå. Och hoppsan - här får den kommunala skolan plötsligt anledning att se över sin personal...

Inser nu att jag är lite för trött för att få ihop detta... Är mao inte ett dugg bättre en den där arge Björklund. Fan oxå.

Baylans tal till kongressen

Får vänta lite med folkpartisterna och de religiösa friskolorna, men jag kan redan nu avslöja att jag håller med dem om att det gäller att ta bort farliga religiösa friskolor som agar barn och inte omfattar demokratiska värden. Som om inte alla tycker så. Det är ju näppeligen där svårigheterna ligger, men som sagt, jag återkommer... Hade ju varit intressant med något annat än en medhårsstrykande uppsättning floskler, dock. Som sagt, snart på en blogg nära dig.

OK, för en stund sedan såg jag skolministern i Aktuellt. Det mest "sensationella" i hans tal till kongressen var att han vill införa nationella prov i år 3, att lägga till de som idag genomförs i år 5 och 9, i de tre "kärnämnena" matte, svenska och engelska. Baylans motiv var att då skulle man tidigt upptäcka de som riskerar att inte nå målen, och denna argumentation är långt mer intressant än förslaget som sådant, mer om detta längre ner. Kongressen hade, när detta skrivs, inte fattat beslut ännu, men Ibrahim fick kämpa i motvind då många partikamrater menade att nioåringar knäcks om deras kunskaper testas nationellt.

Jag tror att det är en utmärkt idé att genomföra nationella prov i trean, om inte redan i tvåan. Men fokus vid utvärderingen av resultaten skall inte ligga på eleven, utan på skolan och huvudmannen. Det är dessa aktörer som behöver granskas i detta tidiga skede. Pang! på fingrarna på skolor och kommuner som anställer dålig personal, som struntar i elever med särskilda behov och som negligerar vikten av trygghet och arbetsro i klassrummet. Att som Baylan tycks tro, att det krävs nationella prov för att en kompetent lärare skall se att en enskild elev uppvisar stora kunskapsbrister är bara dumt.

Att tro att barn och unga med automatik "knäcks" eller får dåligt själförtroende om deras kunskaper testas och befinns vara otillräckliga stämmer i och för sig inte heller. I en trygg miljö och omgivna av skickliga pedagoger har barn en stor vilja att upptäcka och få ord på sina svårigheter - det är ju det som krävs för att kunna besegra dem. Barn testas kontinuerligt i de flesta skolor, och huruvida ett visst test också genomförs i resten av riket är knappast stressande i sig. Men som sagt, det är i första hand den vid ett givet tillfälle rådande skolpolitikens praktik som behöver testas.

Saturday, October 29, 2005

Vad pysslar skolverket med?

Idag skriver DN att Skolverket sitter och trycker på en rapport om friskolor. Rapporten visar att en skolas kvalitet inte avgörs av huruvida den är kommunal eller en friskola, och skulle egentligen varit klar i maj. Kritiker kopplar "förseningen" till s-kongressen som rullar igång nu, en kongress som, vid fortsatt socialdemokratiskt styre, kan ha ett avgörande inflytande på den svenska skolans framtid. Skolverket drog tidigare i år tillbaka en rapport som bland annat tycktes visa att friskolor är mer kostnadseffektiva än de kommunala skolorna. Den gången hade rapporten kritiserats av skolministern, som senare prickades i KU för detta.

Det förefaller onekligen som om Skolverket vill vara försiktiga med att publicera rapporter som gynnar en friskolevänlig opinion. Och då måste man fråga sig vilka intressen myndigheten företräder; elevernas, eller det stora åsiktskonglomerat, som alltid, oavsett verklighet hävdar att kommunalt är bra och fritt är dåligt.

Friskolor får i debatten allt som oftast representeras av antingen muslimska varianter där man slår barnen, kristna diton med kreationistisk grundsyn, eller typ Lundsberg, däv man fåv betala multum föv att slippa avbetavpacket. Den kommunala skolan, där ju Kritan är verksam, kommer skrämmande lätt undan med en vardag som de facto accepterar mobbning, sexism, uråldriga läromedel, vandalism och där det hör till ordningen att elever med särskilda behov inte får det stöd de har rätt till.

Vi måste flytta diskussione från att handla om huvudmannaskap till sådant som verkligen avgör en skolas kvalitet; ledarskap och pedagogisk kompetens. Här skulle Skolverket kunna vara utvecklingen behjälplig.















Ibbe, kille bland killar, behöver hjälp.

Friday, October 28, 2005

Härlig kille


Sveriges skolminister, Ibrahim Baylan, mitt i verkligheten. Han räds varken kepsar eller pannband, och leendet avslöjar en lite mjuktuff kille full av spännande tänk kring det här med kids, skola och framtiden.

Keep up the good work, Ibbe!