För en tid sedan väckte min gamle kompis och kollega visst rabalder när han "förbjöd" adventsfirandet på skolan där han är rektor. I ett helt annat sammanhang, i en bisats, snuddar The Mighty Redaktörn vid frågan om nationalsång och flaggor på svenska skolavslutningar. Det här är "frågor" som dyker upp alltsomoftast och mediadramaturgin ser ut så här.a) Person på skola funderar. "Är det så lyckat att vi som skall vara en icke-religiös institution regelmässigt firar högtider i religiösa lokaler/med religiösa riter/mer religiösa funktionärer/med religiösa sånger? ("Religiösa" är i det här sammanhanget nästan alltid identiskt med "kristna".) Eller "Varför sjunger vi nationalsången egentligen?".
b) Funderingen formas till ett beslut. Antingen formellt, protokollfört och motiverat, eller bara genom att internmejlen meddelar att "avslutningen firas i år i sporthallen" eller " fredag före första advent följer vi vanligt schema".
c) Någon upprörs. Darr på stämman. Skall alla gamla traditioner tas bort? Är ingenting heligt? Är det fult att vara svensk? Tror ni inte barnen tycker om att sjunga "Nu tändas tusen juleljus?"
d) Massmedia tar upp frågan. Skall barnen förbjudas att... (fyll i det som önskas)? Vad tycker du? Mejla och tyck!
e) Folk upprörs. Någon hängs ut.
f) Frågan dör. Ingen bryr sig. Börja om vid a).
OK. Ni hajjar.
Jag har många gånger tagit upp den här frågan där jag jobbat. Säger man att vi borde bryta traditionen att fira avslutningen i kyrkan eller att ifrågasätter man nationalsången på avslutningen möts man av besvärade miner, och repliker som "ja, egentligen har du kanske rätt, men..." eller "så farligt är det väl inte...". Ingen går i svaromål direkt, inga motargument anförs och... inget händer.
Men vad är problemet med psalmer, flaggor och annat mysigt? Läs "Adventsfirande, nationalsånger och annat som inte hör hemma i skolan II" som kommer till helgen. Till dess får du tänka lite själv.
Hur menar då Kritan att vi skall ha det? Läs del III, ute inom en vecka!
4 comments:
Vill poängtera ett par saker:
För mig är adventsfirande/avslutning i kyrkan respektive eventuell nationalsång och svensk flagga två frågor av olika dignitet. Att skolan hålls fri från religion och religiösa attribut är mycket viktigare än om nationalsången sjungs eller ej, vilket jag tycker är en skitfråga.
Man kan diskutera det lämpliga i att sjunga nationalsången i skolan, men det kan knappast kränka någon på samma sätt som till exempel en påtvingad adventsgudstjänst kan upplevas kränkande av ett barn med en annan religiös bakgrund än den kristna.
Jo, det tror jag faktiskt. Men, det handlar inte bara, eller kanske ens främst, om att undvika kränkningar här. Det handlar också om vad svensk vill stå för och manifestera. Fortsättning följer, såklart.
Jag håller med redaktörn. Personligen tycker jag att nationalsångssjungande så gott som alltid är tramsigt, men visst är det skillnad på religion och flaggande.
Religion och nationalism är visserligen jämförbara dumheter, men om man ser en nationell symbol bara som en symbol för den stat som man besöker eller bor i, med alla dess brister och förtjänster, så bör den i alla fall inte uppfattas som alltför kränkande.
Det finns förvisso länder och regimer som ser förtryck som en viktig uppgift för det offentliga, men det finns också länder som, trots att de per definition medför att folk måste underordna sig lagar och byråkrati, ändå uppfattas som ganska hyfsade att leva i.
Den religiösa tron är väl däremot ytterst ett system som delar upp folk i "inne" och "ute" och där det inte finns så många mellanlägen. Då är det lätt att känna sig kränkt, i synnerhet om man har en annan övertygelse än den förhärskande tron.
Skall stå "vad svensk skola vill stå för, och manifestera".
Post a Comment