Tuesday, January 16, 2007

Att komma hem som Åby


Jag lovade att återkomma i ämne; du hörde kanske klippet. Året var 1978 och Sverige hade efter en medioker insats kommit hem från VM. Argentina regerades av Videlas militärjunta. Under juntans "smutsiga krig" mot den egna befolkningen mördades uppemot 30000 människor. 1977 hade t ex den 17-åriga svenskan Dagmar Hagelin "försvunnit"; kidnappats och mördats av säkerhetsstyrkorna. I Sverige - liksom i den övriga demokratiska världen - kände varenda kotte till tortyren, försvinnandena och "de galna mödrarna". Med avsky såg man det som skedde i Argentina.

Inte Åby.

Georg "Åby" Ericson, svensk förbundskapten, tillika gammal landslagspelare och revypianist, såg ingenting av det där. Det han såg, det var glada människor och snyggt på gatorna. Han var överväldigad av den värme han känt från människorna, och den genuina glädje han upplevt. Och hur, frågade Åby det samlade "journalistetablissemanget", hur kunde det vara så himla illa i Argentina, när folk var så glada på gatorna? "I Sveirige borde vi koncentrerara oss på våra egna problem, i stället för att gnälla på andra", lät Åby meddela. Som sagt, lyssna på klippet!

Nu är det snart jag som skall komma hem. Och jag vet inte riktigt hur jag skall göra för att inte uppfattas som en nutida Åby. För, som du som läst vad jag skrivit redan har förstått, är jag överväldigad. I like. I love. Kanske inte direkt ordning och reda, men glada människor, fascinerande kultur och hyfsat väder. Typ. Och det är det jag kommer vilja prata om. Och kanske kommer vänner och kollegor förvänta sig en mycket mer kritisk hållning - kanske även jag faktiskt - men hur gör man då?

Det är klart att jag inte är dum i huvudet. Det finns otroligt mycket att vara kritisk mot. Övergrepp och våldsam nationalism. Förnekelsepolitik och självcensur. Inbördeskrig. Tortyr. Personkult. Jag vet. Och ni vet. Om inte, läs t ex vad Amnesty säger här.

Samtidigt är det i princip den enda bild man har av Turkiet hemma. Noll respekt för mänskliga rättigheter, och lite charterturism i marginalen. Och den bilden skulle jag vilja hjälpa till att nyansera - utan att för ett ögonblick vilja försvara det som är ruttet. Går det?

3 comments:

Magistern said...

Självklart kan du beskriva en mer nyanserad bild än den som media målar upp eller som är den gängse bilden av Turkiet. Har läst dina inlägg från T, med stort behåll och det har skapat en längtan till att åka dit. Nä, jag har inte varit där. Ännu.

Martin said...

För att svara på din texts avslutande fråga. Det är väl precis det du gjort med ditt skrivande här. Och bjuder du bara på några av rätterna det frestats med här så kommer vi gärna och lyssnar på fler bilder när ni är hemma igen. Jag antar att du har diaprojektor?

Farao said...

Guess if jag stugglar med liknande problem. Sen med några extra små twistar på grund av min arbetsplats. Men fan vad det är kul att mota omkring alla de där tankarna i lilla huvet. Är väl därför det lätt blir lite trist att bo där hemma där allt är som vanligt och 'som det ska' för det mesta. Ha det!