Kvittorullar

Är inne i en jobbig period när jag drabbas av kvittorullsbytardags ungefär varannan gång jag skall betala något i en kassa. Att byta kvittorulle kan vara oerhört komplicerat, ska ni veta. Två expediter slet med detta i säkert tio minuter när jag köpte byxor igår. Jag har ännu inte kommit så långt i min nya, relaxade livsstil, så jag har fortfarande oerhört svårt att hantera fördröjande strul, när man är så nära utgången. Jag arbetar med dock min anger managment. Men varför så korta kvittorullar?

(En förmildrande omständighet är att man slipper pensionärer som, när kassören räknat upp växeln, skall leta upp jämna pengar, vilket det sedan visar sig att de inte har, och som har med sig rabattkuponger som gått ut, och i vilket fall som helst gällde i en annan affär. På en vara de glömt att lägga i korgen. Ni märker kanske att jag behöver prata om det här.)