Idag skriver Aftonbladet om åttaårige Noa som utsatts för mycket grova kränkningar av en ett år äldre kille. Så här säger rektorn: "- Vi håller isär pojkarna på rasterna för det är där det händer. Men det finns inga planer i nuläget på att låta någon av pojkarna byta klass, säger rektorn."Som alltid finns det en risk att köpa tidningens version rakt av, men det finns mycket av principiell natur i detta som jag känner igen.
Rektorn uppfattar att det är på rasterna "det händer". Hur tror denna rektor att det känns på lektionerna? På väg till och från skolan? Att reducera våld, hot och andra övergrepp till isolerade händelser som pågår det antal sekunder som slag faller, eller ord yttras, är extremt naivt.
Att ingen av pojkarna, framförallt inte förövaren, skall byta klass kallas på skolsvenska för ett "inkluderande synsätt". Här kastas ingen ut. Här är vi humana. Om Noa inte längre vill gå till skolan, eller om föräldrarna tar honom till en annan skola, ses det aldrig i detta sammanhang. Jag skulle vilja kalla detta för ett exkluderande synsätt
Hur en nioårig pojke som utsätter sina klaskamrater för fullständigt vidriga handlingar mår kan jag bara gissa. Vad han varit med om och vad han har fått med sig i ryggsäcken är förmodligen riktigt otäcka saker. Hur han skall tänkas må bättre av att vara kvar i en miljö där han redan kränkt många, och där de vuxna inte kan hantera honom och därmed hjälpa honom, kan jag inte förstå.
Vi måste skapa miljöer - träningsskolor, terapiformer, stödklasser - där hotfulla, våldsamma och gränslösa barn får kärlek, trygghet och behandling så att de har en chans att växa upp till hela och trygga människor. Skolan måste bli en trygg plats, där vi har roligt och lär oss saker.
2 comments:
Klokt och bra. Bedrövligt att en rektor betraktar våld inom skolan på det sättet. Själv blev jag trakasserad i högstadiet och minns tydligt hur det kändes.
Läser Ditt inlägg långt i efterskott. Håller med om att det är grymt att tvinga barn att gå till skolan då den upplevs som ett hemskt ställe, oavsett orsaken egentligen. Om det s.k. inkluderandet finns mycket att säga men det ska jag väl inte ta här i en kommentar.
Lägger Din blogg bland länkarna på min bloggsida. Hoppas att Du inte har något emot det. Jag gillar också att tänka till om den svenska skolan och jag ser att vi ibland tycker lika, ibland väldigt olika så det kan ju vara intressant med nya infallsvinklar.
Post a Comment