Har länge haft ett knepigt förhållande till PO Enqvist. Han har skrivit åtskilliga böcker vars ämne väckt mitt intresse, men som jag dessvärre lagt åt sidan då de känts aptråkiga och tungfotade bara efter ett par timmars läsning.Nu får jag dock justera min tidigare ganska enhetligt avoga hållning gentemot PO, eftersom jag just avslutat den utmärkta "Lewis resa". Inte så att den flöt lätt som en vårbäck hela tiden - på slutet önskade jag mig flera gånger att det inte skulle vara så långt kvar - men den var oupphörligen intressant, bitvis rörande och ofta rolig faktiskt. Den svenska pingströrelsens framväxt beskrivs ur de två förgrundsmännens, Lewi Pethrus och Sven Lidman, perspektiv, och ger samtidigt en, för mig, ny vinkel på det "moderna" sverigebygget. Samma rörelse framåt, samma hopp, kamp och förtröstan, men med andra ledstjärnor än hos Möller, Wigforss eller Alva och Gunnar, för att nämna några.
Det är fullt möjligt att jag nu ger mig i kast med "Katedralen i München" eller "Legionärerna", men först en rejäl deckare. Efter lunch skall vi ner och se om det finns något kvar på bokrean.
1 comment:
Perfa, du har just tvättat rent mitt smutsiga samvete. Spenderade igår min sista femtilapp på Lewis resa, istället för att köpa ett påskägg till min ack så vackra fru.
Men vad gör man, det är ju sjuukt billigt på rean...
Post a Comment