Förbjud Gud?

Nu är det de religiösa förskolorna som debatteras. I morse hade Nyamko Sabuni (fp), Nalin Pekgul (s), samt Anders Carlberg (ordf Judiska församlingen i Göteborg) på DN-debatt, en gemensam artikel under rubriken "Barn har rätt till andra värderingar än religiösa". Deras poäng är att förslaget om etableringsfrihet i förskolan (m, c, kd, mp), kommer att leda till en stor mängd religösa förskolor. Dessa förskolor kommer i sin tur kränka barnens rätt till en uppväxt där de möter olika värderingar. Föräldrar som vill dra sig undan det svenska samhället och isolera barnen från "svenska värderingar" kommer kunna göra, det vilket leder till ökad segregation och ökade konflikter mellan olika grupper i samhället.

Å andra sidan stadgar Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna, att föräldrar har "rätt att starta och placera sina barn i en skola som stämmer överens med deras egen trosuppfattning och livsfilosofi." Och Sverige skall följa denna konvention, är det ju tänkt.

OK, vi börjar med att ställa Europarådet på standby, det finns förmodligen ganska rejält tolkningsutryme i frågan, och - som artikelförfattarna påpekar - kan den sägas stå i strid med FN:s barnkonvention, som vi ju också skall följa.

I Studio 1 möter Pekgul moderaternas Sten Tolgfors, som problematiserar bilden lite. Han menar att ett förbud mot reliösa förskolor i sig på intet sätt garanterar en verksamhet som vilar på demokratiska värderingar. Han påpekar också att den enda skola som otvetydigt brutit mot värdegrunden är den kommunals skolan i Knutby. Touché.

Nu är Kritan tämligen övertygad om att flera religiösa skolor klarat sig mycket lindrigt undan de skolinspektörer som på äktsvenskt manér (jfr GRN) dyker upp och frågar "Kränker ni, typ barnen? Inte? Bra, för det får man inte göra!". Men, som jag skrivit många gånger tidigare, det där gäller faktiskt i hög grad för kommunala skolor också. Och det är ingen vild gissning att ett förbud mot just "religiösa" förskolor leder till att man tar någon annan utgångspunkt, t ex språk, som "täckmantel". Och hur skall vi se på Waldorfdagis med den tämligen mysko antroposofin i botten?

Trots att ett förbud i sig kanske inte kommer betyda så mycket i praktiken, kan det bli en bra markering av hur vi ser på förskolans uppgift. Och den skall inte vara att gödsla barn med religiösa värderingar. Det får man göra hemma eller i scouterna t ex.

Vad som otvivelaktigt återstår är bättre granskning av de verksamheter, oavsett huvudman, som har att arbeta med barn och ungdomar. Barn kränks och utsätts för olika former av övergrepp varje dag i skolor och förskolor, och en stor del av ansvaret för detta vilar på de som bedriver verksamheten. Här krävs bättre granskning och ansvarsutkrävande. Mycket återstår att göra.