Ekot - Baylan 0-1. Eller 0-0 i alla fall.

Frågan gäller romska skolbarn som inte kommer till skolan. Alltså som uteblir dag efter dag, vecka efter vecka. Lite halvdisträ hör jag på Ekot att Ibrahim Baylan, en av Kritans mest häcklade, på torsdag förmiddag sade att i sista fall "så har man möjligheten att via polis och socialtjänst se till att barnet kommer till skolan."

Nu visar det sig att detta inte längre är lagligt, möjligheten till polishämtning försvann 1985. Den stora nyheten blir nu att skolministern inte har koll på det! I Kvartifemekot, som jag bilkörandes åhör, får nu Baylan kommentera sin egen oerhörda kunskapslucka. Den verkar inte bekymra honom nämnvärt. Och det tycker Kritan är bra. För...

(Först en brasklapp; självklart skall alla statsråd kunna alla förordningar som ett rinnande vatten. Bra då har vi sagt det.)

... det torde vara en vitt spridd uppfattning att skolplikten i sista hand kan genomdrivas med polishjälp. Skolministern skall ha ett bättre kunskapsunderlag än vitt spridda uppfattningar, javisst, men skulle han t ex ha frågat Skolverket skulle de nog komma fram till ett distinkt "Njae, kanske, men det är inte lämpligt i första hand, om det finns bättre alternativ" om de fick fundera på saken.

... det är fantastiskt att skolministern faktiskt uttrycker att det någonstans går en gräns. Ok, att det inte gjorde det i just det här fallet, men ändå. Tydlighet är inte hans starkaste gren.

... det torde finnas allvarligare luckor i Baylans bild av skolvärlden än denna.

... den verkliga nyheten - om än 21 år gammal - är ju naturligtvis att samhället avhändat sig denna möjlighet. Hur tänkte man då? Det finns fortfarande möjlighet att använda vitesförlägganden (tror jag, är det väl bäst att tillägga) men kommuners flathet att sätta tryck på de föräldrar som berövar sina barn deras skolgång är något som borde belysas mer.

Det finns en gammal stå-upp med Robin Williams där han raljerar över obeväpnade brittiska poliser. Jagandes bovar hojtar de "Stop! Or I´ll say stop again!". Inga jämförelser i övrigt.

Hur knyter vi ihop det här då? Kanske så här: När journalisterna tycker det är viktigast att försöka få dit ministrar eller andra politiker i alla lägen, säger politikerna inte så mycket. Då tenderar dialogen med medborgarna att bli ganska tunn. Ekots bidrag till samtalet om skolan hade idag kunnat bli betydligt bättre.

---

Har Kritan blivit en Baylankramare plötsligt? Hmmm....