Hemma med barn. N har ögoninflammation och då får man inte vara på förskolan. Nu sover han, och jag skriver en rad.
Först undrar jag lite, hur gör ni? Hur hinner ni både blogga och leva den typ av liv man förväntas leva i den här delen av världen, i den här tiden. Och innan ni kommer dragande med livspussel och curlingsnack, vill jag bara säga att det där är ingenting jag ägnar mig åt. Jag lever inget liv där jag prompt skall hinna en massa, och inte les boys eller Å heller. Skjutsandet är sparsamt, ambitionerna modesta. Heltidsarbete och en vilja att äta tillsammans, samt basala krav på näringsintag och hygien och poooof... det var veckan.
Så, ni som bloggar, vad fimpar ni? Sover ni inte? Har ni vattentäta laptops så ni hinner skriva i duschen? Är era kollegor och överordnade lättlurade, eller har ni jobb där det anses positivt att blogga bort en kvart lite nu och då? Hur gör ni?
Har ni spökskrivare?
Jag saknar stunderna vid datorn, de ca 8 kommentarerna i veckan, den lyckade formuleringen och det redlösa dravlet. Kom gärna med konkreta tips i en lättsam anda. Bekännelser typ "jag har inget liv, inga vänner och silos av tid" får ni skriva på era egna bloggar.
De närmaste timmarna kan det kanske bli några poster. Om han sover.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Spökskrivare är grejen. Lite dyrt men jag tänkte dra av det som en hushållsnära tjänst. Det är ju som du så riktigt konstaterar sådana tider nu.
Jag kör på lättlurade arbetsgivare. Eller om det jag som är korkad arbetstagare. Either way. Jag är dock nybörjare på detta, och lika imponerat oförstående som hr Krita.
Det underlättar trots allt att inte ha något socialt liv. Det underlättar också att parkera barnet eller partnern framför en annan dator eller TV:n medans man bloggar.
Det viktigaste är nog ändå - för mig - att dra ned på ambitionsnivån, att inte leta efter de klatschiga formuleringarna eller den perfekta logiken. Det blir inte bra alla gånger, men man tränar upp förmågan.
Sedan kan jag tänka på vad jag skall skriva innan jag skriver det, t.ex i duschen eller på tunnelbanan, så att det bara är att sätta sig vid datorn.
Välkommen tillbaka förresten, du har varit saknad.
Hittade dig idag via en annan blogg. Kul! Jag har precis blivit bloggbiten och har tankarna på min och andras bloggar dag och natt. Nästan. Familjen tycker jag är frånvarande. Men nu är alla iväg och jag skulle plugga, men se här...jag är inne på din blogg! Springer ifrån reklampauserna på tv och skriver på inlägg som jag tidsinställer till en annan dag. Men det blir inte mer effektivt för det...
Post a Comment