Igår fyllde han fem.
Nattradion då vi tog taxin till Akademiska, första gången jag hörde Elegi. Och så var vi där. Timmarna, minutrarna och sekunderna. Ögonblicket. Allt det nya, skräckblandade och jublande roliga. Vilket äventyr.
Dagen efter köpte jag skivan. Varje gång jag hör Elegi är jag tillbaka i den där taxin.
Grattis gubb-lubb!
På bilden framför huvudpersonen en multi-performance-act illustrerande femårspresenterna bollen, Beşiktaştröjan samt de blinkande dojjorna.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
åh elegi! äntligen hann jag gå in o läsa lite- och då handlar det om lasse! eller ja, kanske mest om din lilla (numera rätt stora!) grabb! hoppas ni har det bra! jag myser här hemma med lilla Kate! Hälsningar Charlotte
Fint! Hälsa familjen och gratulera.
Post a Comment