Friday, December 02, 2005

Flickor är så bra att de inte behöver några resurser


Hur mycket pengar en enskild skola har att röra sig med har först och främst att göra med hur många elever som går där. Till det för många kommuner sedan andra faktorer som skall åstadkomma en större likvärdighet i utfall. Man tänker sig att bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildning, ursprung samt ställning på arbetsmarknaden påverkar förutsättningarna för att deras ungar skall lyckas bra i skolan. Kan få föräldrar hjälpa sina barn med läxorna behövs det mer lärare i skolan, typ. Det är nog riktigt, om vi i liberal anda vill arbeta för att ge människor lika förutsättningar att lyckas i sina liv.

Till detta har nu Uppsala kommun fogat variabeln "kön". Man tänker så här; eftersom killar är bråkigare och får sämre resultat i skolan, är det svårare att nå bra resultat på skolor med mycket killar. Alltså skall de ha mer resurser.

Malin Siwe skrev i lördags om detta. Hon tycker det är utmärkt. Please, läs länken. Jag tycker det är befängt.

Att det i dag är vanligt med en könsfördelning på 60-40 på skolorna är en effekt av att det på allt för många skolor råder en kultur som utmärks av dåliga skolresultat, bråk och stök i klassrum, hot och våld i korridorer samt vandalisering och dåligt språkbruk.

Siwe menar att om pojkar klarar sig sämre skall de ha mer pengar, på samma sätt, och av samma skäl, som t ex barn till invandrare. Men här blandar hon ihop korten. I det senare fallet handlar det om förutsättningar så att säga fastlagda innan skolan kommer in i bilden. Det gäller förvisso kön också, men att tro att det är det som determinerar killar att röja och misslyckas är dumt. Det är tyvärr så, menar jag, att det är bl a skolans sätt att bemöta pojkar respektive flickor som leder till detta.

Anledningen till att flickor lämnar de bråkiga skolorna och pojkarna blir kvar är ju att flickorna känner att de inte trivs och utvecklas där medan pojkarna, tja... killarna regerar dessa skolor. Då skall vi naturligtvis inte ge mer till skolor som tappar flickor, utan tvärtom, belöna dem som får dem att vilja vara kvar. Det skulle såklart kunna leda till att flickornas reslutat blev ännu mycket bättre än pojkarnas, och tänk att jag tror att den skillnaden skulle vara en ganska exakt motsvarighet till hur mycket möda man lägger ned på att lära sig saker i skolan. Vilket skulle kunna vara ett huvudprojekt.

Att flickorna drar för att de inte trivs är för övrigt bara ett antagande. Om de mår dåligt gör det hur som helst inte Siwe så mycket, skolans uppgift är ju inte att hålla eleverna på gott humör.

3 comments:

Redaktörn said...

Heja Kritan. Nästa steg i Uppsala kanske blir att ge mindre resurser till skolor där barnen springer 60 meter för snabbt, för att istället stötta skolor med långsammare löpare. Man kan också kolla hur väl eleverna slår i spik, kokar bechamelsås eller klarar multiplikationstabellen.
I fölängninge kommer skolledningarna upptäcka att det lönar sig att ha dåliga obehöriga lärare som inte klarar jobbet. Bingo.

Lisa said...

Hejhej! Eftersom jag är gift med en obehörig lärare är väl jag part i målet. Men jag tror att man inte kan dra alla obehöriga lärare över en kam. Många obehöriga lärare är personer som kan sitt ämne väldigt bra, har läst impomnerande antal högskolepoäng i ämnet de undervisar i, passar för att undervisa men känner sig extremt ovilliga attt plugga in de 60 poäng pedagogik som många deras kollegor förklarar är slöseri med tid.
Min man fick sitt jobb efter att ett antal behöriga lärare misslyckats på samma position.
För övrigt hålller jag med om Kritans resonemang.

Kritan said...

Jag vet att det finns många duktiga icke behöriga lärare som undervisar i skolan. Och jag vet också att det finns många puckon med "rätt examen". Jag tycker lik förbannat att vi skall sträva efter att ha 100% behöriga lärare i skolan. Behörig skall man dock, i vissa fall, kunna bli på andra sätt än genom att gå lärarhögskola. Vi behöver all bra! Se "Leg?".